September

Ordföranden har ordet

Den sista augusti samlades anställda på pendeln utanför SL:s huvudkontor. Vi var där för att uppmana politikerna i Trafiknämnden att riva upp sitt tidigare beslut om att ersätta tågvärdarna med kameror.

Förare, tåg- och stationsvärdar och städare var på plats för att säga sin mening. Att det är omöjligt att upprätthålla trygghet och säkerhet på tågen med bara en ensam förare ombord. För att inte tala om förseningarna som uppstår om föraren ensam ska hantera allt det som händer på ett pendeltåg en vanlig dag i kollektivtrafiken.

Tamssons okända expertis

Tillsammans hade de som kommit hit drygt tusen år av anställning på pendeln. Man skulle utifrån detta kunna hävda, att den samlade yrkeserfarenhet väger tungt när det handlar om en diskussion om vad som går att genomföra på pendeln. I vart fall inte utan att det uppstår säkerhetsbrister. Eller är det en utopi att tro att yrkeserfarenhet i det här fallet har någon betydelse?

Ordföranden i Trafiknämnden, Kristoffer Tamssons (m), har gång på gång upprepat att experter har granskat frågan. Att dessa kommit fram till att kameror istället för tågvärdar höjer säkerheten ombord på tågen. Han har däremot undvikit att nämna vad denna expertis står att finna någonstans. Finns den gömd i hans garderob kanske?

Fem konstaplar tillkallade

Trafiknämnden hade på förhand informerats om att vi skulle dyka upp. Man vill ändå gärna tro, att om vi som arbetar på pendeln hävdar att ett projekt inte är genomförbart så borde det ligga åtminstone ett korn av sanning i det. Trafiknämnden var däremot av en annan åsikt. Så istället för att ta till sig vad vi kommit för att säga såg man till att polis var på plats.

Fem konstaplar var tillkallade för att hålla uppsikt på ett drygt 60-tal anställda på pendeln som stod på en trottoar där knappt en människa passerar. Det var trots allt inte korsningen Kungsgatan-Sveavägen som hade ockuperats av en skränande hop våldsbenägna ligister. Likväl var det i lagens mening en allmän sammankomst utan tillstånd. Således en olaglig sammankomst.

Vem borde fotograferas?

Efter hand började konstaplarna Kling och Klang att fotografera de som kommit hit för att värna om resenärerna säkerhet. Sådant måste sannerligen beivras!

Man tog bilder på dem som kommit för att försvara domen i Regeringsrätten från 2006. Den som slår fast att ett pendeltåg inte får framföras av en ensam förare. Man fotograferade de som uppmärksammat att Trafiknämnden struntat i att göra en riskanalys innan sitt beslut om att ersätta tågvärdarna med kameror. Ett inte helt oväsentligt avsteg från våra arbetsmiljökrav.

Så vem borde polisen i första hand ha fotograferat? De som kom för att värna om säkerheten ombord på tågen, våra arbetsmiljökrav och en dom i Regeringsrätten – eller ledamöterna i en trafiknämnd som högaktningsfullt struntar i allt detta?

Orsak till eftertanke?

Det brukar kallas civilkurrage när man försöker uppmärksamma att något har gått riktigt fel. I det här fallet handlar det om en dom i Regeringsrätten som ensidigt har upphävts av vår trafiknämnd. Vilka andra svenska domslut står på tur nästa gång?

Civilkurage kan även vara att ifrågasätta hur det kan komma sig att företag ägda av en diktatur vunnit flera upphandlingar i Stockholmsregionen. Detta med en och samma ordförande i de politiska nämnder där besluten fattas. Finns det anledning till eftertanke eller ska vi bara hålla tyst om detta? Inse att vi ingen vill höra vår åsikt.

Förvaltningschef

När svenska Säpo hävdar att regimen ifråga utgör ett hot mot Sveriges intressen. När det påstås att företag från nämnda regim är beordrade att rapportera till det egna landets säkerhetstjänst. Det som brukar kallas spionage. Har det då ingen betydelse att våra skattepenger rullar hela vägen till regimens kassavalv?

Varför reagerar ingen politiker eller media när en hög chef på ett av dessa regimägda företaget utses till vd för en av vår huvudstads viktigaste förvaltningar? Vem tror man att denna vd främst kommer att gynna? Oss invånare i huvudstaden eller regimen ifråga?

Civilkurage nej tack!

Vi kan nästan dagligen läsa i våra tidningar och höra på radio och TV hur demokratin i Hong Kong trampas under fötterna. Även där blir man fotograferad av polis när man ställer obekväma frågor. När man inte blint lyder direktiven uppifrån. Om man ifrågasätter det man uppfattar som riktigt fel.

Vi får anta att antal anställda på pendeln nu finns i polisens bildarkiv bland andra kriminellt misstänkta. Det är inte bara i Hong Kong som civilkurrage är ovälkommet när demokratin urholkas.

Rainer Andersson

Ordförande Seko Pendelklubben